Shiamuslimernas nionde imam, Imam Jawad (fvmh), föddes den 10 rajab år 195 AH (811 e.Kr.) i staden Medina. Hans namn är Muhammad och han är känd som ”Jawad” och ”Taqi”. Han kallades även för ”Radhi” och ”Muttaqi”, men han är mest känd som Taqi. Hans ärade moder kallades för Sabika eller Khayzaran, enligt historiska rapporter.
Imam Muhammad Taqi (fvmh) var åtta år när hans fader gick bort. Efter att Imam Ridha (fvmh) blev martyr i slutet av månaden safar år 203 AH (818 e.Kr.), föll ledarskapet på Imam Jawads (fvmh) axlar och han blev shiiternas ledare. Ma’mun, precis som resterande abbasidkalifer, hade avundsjuka i sitt hjärta gentemot Imamerna och deras andliga inflytande över folkets hjärtan samt över deras storhet och överlägsenhet. Det var därför som Ma’mun höll ett öga på Imamen och försökte hålla Imamen nära sig. Hans första försök till det var genom att ge sin dotter, Umm Fadhl, i äktenskap till Imam Jawad (fvmh). Således kunde han ständigt ha Imamen under kontroll och kunde hålla koll på Imamen från hans hus.
Det ständiga lidandet Imam Jawad (fvmh) fick utstå är något som är historiskt känt.
En av de metoder som Ma’mun använde gentemot Imam Jawads (fvmh) far, Imam Ridha (fvmh), var att hålla debatter och diskussioner. Ma’mun och Mu’tasim (kalifen efter Ma’mun) ville genom dessa debatter och diskussioner försätta Imamen i en dålig situation, och vinna över honom i vetenskapliga debatter. Detta var även något som hans son Imam Jawad (fvmh) fick utstå, speciellt i början av hans ledarskap då han var av ung ålder. Ma’mun visste inte att det gudomliga ledarskapets ställning var något som hade tilldelats Imamerna av Gud, och att det inte hade något att göra med hur gammal eller ung man var.
Sannerligen påvisade Imamen att ens ålder inte har någon betydelse, och han lyckades visa det under den tid då olika islamiska och icke-islamiska grupper växte och utvecklades och under den period då stora vetenskapsmän levde, och även under den period då vetenskapen och tekniken i olika länder hade utvecklats och många böcker hade översatts till arabiska och var tillgängliga för folket. Det var under den här perioden som Imamen, med sin unga ålder, visade sin kunskap genom att delta i olika vetenskapliga debatter, och genom att använda sin gudomliga källa som kom direkt från Gud svarade han på olika islamiska frågor precis som hans förfäder tidigare hade gjort. Han valde att fokusera på utbildning och vägledning och svarade på många islamiska frågor.