Imam Jawads (fvmh) etik och moral ute i samhället

Frågan gällande etik och moral har en upphöjd och viktig plats bland Ahl al-Bayts[1] läror. Moraliska ämnen och debatter är något som utgör en stor del av den Heliga Koranen och är även något som utgör en stor del bland Ahl al-Bayts återberättelser, något som har debatterats i olika böcker och artiklar. Det som ni ser nedan är stycken av Imam Jawads (fvmh) etik och moral.

 

  1. Broderskap och vänskap

Inom islam är alla muslimer bröder [och systrar].(2)

I flera återberättelser finner vi egenskaper och villkor som har tillskrivits bra kompanjoner och syskon inom tron, dock är detta inte rätt plats för att tala om det. På grund av denna artikel är det dock värt att vi nämner några ord från Imamen:

 

Imam Jawad (frid vare med honom) återberättar att en man i staden Basra frågade de troendes mästare Ali (fvmh) om brödraskap och gemenskap. Imamen svarade:

 

”Bröder (eller vänner) är av två sorter: Vänner som är betrodda och som du kan lita på, och vänner som du arbetar tillsammans med. Dock har dina betrodda vänner en annan ställning; de är din hand, din axel, din familj och dina värdefulla tillgångar. När du väl nått den nivån där du litar på din broder, ge då ditt liv och dina tillgångar å hans vägnar, och bli vän med hans vänner och fiende till hans fiender! Dölj hans fel och hans hemligheter och tala öppet om hans goda egenskaper. Å du som frågar, må du veta att dessa bröder inom religionen är mer sällsynta än röda rubiner.

Men de vänner du jobbar med kommer du inte få någon nytta av. Klipp inte relationsbanden med dem, men förvänta dig inget från dem annat än materiella fördelar. Prata så som de pratar med dig; bra och vänligt.”(3)

 

De troendes mästares råd visar oss från en synvinkel hur viktigt det är för oss människor att integrera och socialisera med människor, och i och med att vi integrerar med människor i samhället och våra jobbkamrater måste vi ha ett gott beteende gentemot dem samtidigt som vi – till den grad det behövs – har kontakt med dem. Från en annan synvinkel visar Imamen oss att mellan de människor vi har relation med, är vissa av dem mer nära och mer pålitliga. Imamens påbud är det att vi måste försöka vårt yttersta för att bevara vår vänskap med dessa dyrbara vänner, och att om de någonsin är i behov av hjälp, försöka vårt yttersta för att uppfylla deras behov och ge våra liv och pengar för dem.

 

  1. Vikten av att hålla hemligheter

Varje människa har under livets gång hemligheter som de i flesta fall försöker hålla hemliga; för om dessa hemligheter avslöjas kan det ha många effekter på dennes personliga och sociala liv. Inom islam har det även strängt förbjudits att avslöja någons hemligheter. Gud nämner i Koranen:

«إِنَّ الَّذِينَ يُحِبُّونَ أَن تَشِيعَ الْفَاحِشَةُ فِي الَّذِينَ آمَنُوا لَهُمْ عَذَابٌ أَلِيمٌ فِي الدُّنْيَا وَالْآخِرَةِ ۚ وَاللَّـهُ يَعْلَمُ وَأَنتُمْ لَا تَعْلَمُونَ»

De som gärna ser att skamligt förtal sprids mot de troende har ett plågsamt straff att vänta i denna värld och i det kommande livet. – Gud vet, men ni vet inte [hela sanningen].”[2](4)

 

Att inte avslöja människors hemligheter är en av de rättigheter som människor har gentemot varandra inom islam, samtidigt som det är en obligatorisk handling. Förutom att det har negativa effekter på människors personligheter och medför en kris i deras personliga liv, har det även sociala konsekvenser som påverkar samhället. På grund av denna synd sprids synder, och skuldkänslan av att begå synder blir mindre och på så sätt blir denna livsstil av synder utspridd. Koranversen som nämndes pekar på denna punkt och förbjuder människor att sprida information om troende muslimers dåliga egenskaper i samhället. Det är på grund av detta som våra felfria (fvmd) och speciellt Imam Jawad (fvmh) nämner: ”Om era hemligheter hade avslöjats, hade ni inte begravt varandra.”(5)

 

Anledningen till denna återberättelse är att när en handling och beteende avslöjas [som egentligen borde ha hållits gömd], har det flera dåliga effekter på människor och även för personer som står varandra nära är det svårt och medför negativa känslor. Det är så pass att de inte ens är villiga att begrava varandra.

 

I själva verket har avslöjandet av hemligheter förödande effekter, och en av dem är ökningen av agg, missnöje och fiendskap bland vänner, släktingar och de som bor tillsammans i en miljö och ett samhälle. Samtidigt försvinner känslan av mänsklighet, familjaritet, vänskap, broderskap(6) och ansvaret man känner för varandra (något som är en av rekommendationerna i islam) och ersätts av misstycke och motvilja.

 

Från samhällsperspektivet ser man att det bidrar till att säkerheten och friden i samhället försvinner. Om människorna i ett samhälle inte känner sig trygga och utför saker, även av misstag, och den handlingen sedan sprids bidrar det till att samhällets bas faller ihop och ens personliga utrymme samt ens familj blir betydelselösa.

 

Om en familj exempelvis går igenom en kris, sprids det till samhället och osäkerheten som finns i samhället samt avslöjandet av hemligheter stör då familjens frid och fokus. Det är därför som det rekommenderas i islam att man inte avslöjar sina hemligheter, även till sina närmaste vänner, för om de en dag blir dina fiender har de inte möjlighet att avslöja dina hemligheter och förminska ditt anseende.

 

Mycket av detta problem, som vi har läst i ovanstående vers och återberättelse, ser vi har en koppling till dagens sociala medier. Tyvärr ser vi att många människor i olika sociala medier och kanaler väljer att tala öppet om sina familjers hemligheter och privata frågor mellan varandra, och på så sätt inte respekterar deras personliga gränser. Vi har inte ens tillåtelse att avslöja kända människors hemligheter och problem; då även de har värdighet och den rättigheten att deras personliga integritet ska skyddas.

 

Det kan vara så att det som vi väljer att sprida är långt ifrån sanningen och att vi inte vet vad som är källan bakom våra ord, samtidigt som vi inte vet konsekvenserna av det vi väljer att sprida. Vi bör vara försiktiga med att vi inte faller i satans fälla när vi använder sociala medier. Dock betyder det inte att sociala medier enbart är något negativt; de kan bidra till positiva saker och människor kan utbyta bra tankar och idéer och söka kunskap på nätet genom sociala medier.

 

Dock är tyvärr sociala medier, som vi har sett från ovan återberättelser, ibland en farlig plats att vara på. Återberättelsen ovan från Imam Jawad (fvmh) visar klart och tydligt att varje shiamuslim måste visa respekt gentemot andra människors personliga utrymme. Detta är det påbud som har framförts till shiamuslimer, och om vi fokuserar på detta påbud kan vi överkomma många sociala problem som finns i dagens samhälle.

 

  1. Sambandet mellan godhet och att uppvisa godhet

Godhet och att utföra goda handlingar gentemot människor är något som är omtyckt och något som har rekommenderats. Det har en sådan stor vikt i islam att Imam Jawad (fvmh) återberättar från de troendes mästare Ali (fvmh): ”Varje persons värde är i enlighet med hans godhet”.(7)

 

Godhet och vänlighet kan utföras på olika sätt, och man kan utföra materiella goda handlingar eller andliga goda handlingar. Sättet att utföra det på beror även på en persons situation och finansiella läge.

 

Om det exempelvis kommer till att spendera pengar måste personen spendera av sina mest värdefullaste saker(8) och inte av de saker som har förslitits eller som inte längre kan användas. Det är av dessa som bör ges till behövande i välgörenhetssyfte.

 

Att spendera pengar i välgörenhetssyfte är något som har återberättats både i den Heliga Koranen samt i återberättelser från Ahl al-Bayt (fvmd), och det är något som har betonats starkt och det är inte något som bör upphöra.

 

Dock kan det vara lite svårare och mer begränsat att ge av det materiella man har, och man bör först och främst enbart hjälpa en begränsad del av samhället (exempelvis fattiga). Men om ens godhet är från det andliga perspektivet och bland annat omfattar gott uppförande och moral, blir cirkeln av godhet större och inte begränsad.

 

Det är på grund av detta som Imam Jawad (fvmh) har återberättat från sina förfäder som i sin tur återberättat från Profeten (Gvhf): ”Du kan inte hjälpa alla människor med dina tillgångar; gör då gott gentemot dem med ett glatt humör och vänligt bemötande så att de dras till er.”(9)

 

Det är därför som varje muslim, förutom det att denne inte bör glömma att hjälpa till materiellt, bör agera vänligt och med ett glatt humör med alla ute i samhället, så att människors hjärtan dras till denne. Och det är detta vi ser om vi studerar Ahl al-Bayts liv, att det var på dessa etiska och moraliska grunder som deras liv var byggt på. Trots att de hade många tillgångar som gavs i välgörenhetssyfte till fattiga, var det deras goda moral och uppförande som gjorde så att människor drogs till dem.

 

I princip var Ahl al-Bayts liv uppbyggt på grunden av kärlek för Guds skapelser samt mildhet mot de som var emot Ahl al-Bayt, och de som var deras fiender. Mildhet och tolerans mot Ahl al-Bayts fiender och deras motståndare var en del av deras goda och givmilda moral och det bidrog till att människor drogs till dem. Om de mot förmodan hade varit stränga och intoleranta, hade det lett till att människor distanserat sig ifrån dem. Precis som Gud säger i den Heliga koranen i kapitlet Al Imran, vers 159:

 

”I Sin barmhärtighet lät Gud dig visa dem mildhet om du hade varit sträng och hård och tillslutit ditt hjärta [för dem], skulle de helt säkert ha dragit sig ifrån dig…”[3] (10)

 

 

Imam Jawad (fvmh) beordrade även en av sina anhängare, vars far var en fiende till Ahl al-Bayt och nasibi (en person som öppet talar emot Ahl al-Bayt och är deras fiende), att tolerera honom och behandla honom med mildhet samtidigt som han förbjöd honom att ingå i konflikter med honom.

 

  1. Godhet och dess behov

Att spendera pengar i välgörenhet och hjälpa de fattiga och förtryckta är inom islam en rekommenderad handling och är något som rekommenderats inom islam. Den allmänna uppfattningen gällande detta är att man bör hjälpa de behövande i samhället. Dock så missar vi ibland fördelarna med detta och mest den andliga fördelen; den synvinkel som visar oss den andliga belöningen, den belöningen vi får i livet härefter och det sociala ryktet som givaren får.

 

Imam Jawad (fvmh) har lagt vikt vid denna försummade handling och sagt:

 

”En människa som utför bra handlingar är mer i behov av att utföra dessa handlingar än den person som är i behov av välgörenheten. Anledningen till det är för att den personens belöning, ära och rykte ligger i just dessa goda handlingar som han utför. Således är det i varje persons egna intresse att utföra dessa goda handlingar, och det är även inte heller passande att be om tacksamhet och lovord för de goda handlingar man har utfört.”(12)

 

Det finns två punkter som vi kan lära oss från Imam Jawads (fvmh) ord; den första punkten är att vi alla, på grund av de fördelar vi behöver i denna värld och världen härefter, är i behov av att hjälpa andra. Även om någon har mycket pengar och har det ekonomiskt bra ställt, är detta till för livet på den här jorden. Man måste spara för livet härefter, där ens pengar inte kommer komma till bruk.

 

I verkligheten är vi alla i behov och behöver vara i behov. En människas behov har aldrig ett slut och en människa bör aldrig känna att hon inte är i behov av något eftersom denna känsla av icke-behov leder till att människan blir olydig.(13)

 

Den andra punkten är att om varje person har den uppfattningen att det är för hans eget bästa när han hjälper en behövande, och han i själva verket ordnar sin egna belöning, kommer han inte sluta hjälpa andra.

 

  1. Sociala koder och dyrkan

En person som anpassar sig till vissa sociala och moraliska koder i samhället är en person som talar gott och väl samt beter sig artigt och respektfullt. Således blir de människor som respekterar dessa sociala och moraliska koder (alltså beter sig respektfullt), människor som vanligtvis är värdesatta i samhället. Dessa egenskaper har sin egna ställning och är bra egenskaper, men Imam Jawad (fvmh) har ytterligare främjat detta begrepp och har gett dessa egenskaper en andlig och religiös mening. Enligt Imamen är inte den rätta meningen av moral att yttra vackra och tilldragande ord, eftersom om personen i sig inte gör det för Gud och Hans tillfredsställelse är det inte av nytta. Moral är att förstå Koranen och Ahl al-Bayts återberättelser och att förmedla dessa ord till andra personer precis som det har förespråkats att man ska göra. Samtidigt är moral även att man tillber Gud och dyrkar Honom på rätt sätt. Det är med den beskrivningen av moral som Imamen har sagt: ”Det finns ingen plats där två personer samlas, utan att den bäste av dem enligt Gud är den med mest moral.”(14)

 

Det är på grund av det här som Imamen sade följande när poeten Dabal Khazai lovprisade Gud efter att han tagit emot en present från Imamen: ”Du har lärt dig etik och moral.”

 

En av de viktigaste rekommendationerna som har betonats inom islam är att uppmärksamma sina tjänare och underordnade, vilket är en viktig handling för en ledare; att uppmärksamma människors problem och hjälpa dem. Det första steget för det är att uppmärksamma moral och ge religiösa råd. Det andra steget är att hantera problem på ett bra sätt.

 

Om man tar en titt på Imamernas (fvmd) historia ser vi flera fall där de på ett hjälpande och medlidsamt sätt löste människors problem och uppfyllde deras önskningar. Detta var på grund av den kunskap de hade gällande hadither (återberättelser) och Koranen. Således bör varje muslim försöka göra sitt bästa att lära sig Koranen samt de felfrias återberättelser och försöka fatta tycke och närhet för dem, samtidigt som man bör låta det vara ett exempel i sitt liv (genom sitt tal och sina handlingar). Ett bra tal är tal som innehåller Koranen och återberättelser, och en bra och respektfull talare är en som förmedlar Guds och Ahl al-Bayts ord till folk.

 

Filosofin bakom Imamens råd, att varje persons tal och handlingar bör komma från Koranen och återberättelser, är att det som formar en människa är det man hör och lär. Om en person lyssnar på och hör gudomliga ord, blir hans personlighet också gudomlig, men om det han hör har en annan källa och inte är gudomlig, leds han till det andra.

 

Under historiens gång ser vi även att följare av en viss religion eller person, är de som lyssnat på och influerats av deras ord och deras predikan, eller som även har blivit deras studenter och lärjungar. Det är på grund av detta som Imam Jawad (fvmh) säger:

 

”Den som lyssnar på en talare är som dess tjänare. Således, när än talaren sprider Guds budskap, blir den som lyssnar Guds tjänare. Men om satans budskap sprids, blir lyssnaren satans tjänare.”(16)

 

  1. Effekten av en ömsesidig relation mellan en överhöghet och underordnad

Sättet en person beter sig med underordnade är en av de viktigaste moraliska komponenterna i samhället. Om vi ser på detta ämne från ett islamiskt moraliskt perspektiv ser vi att islam inte enbart betonar att de förtryckta, föräldralösa och försvarslösa inte bör förtryckas, utan att de även bör skyddas och stödjas. Imam Jawad (fvmh) har inom detta ämne, förutom att uppmuntra överordnade att bete sig på ett bra sätt, även talat om de bra effekterna som uppstår när överordnade och ledare beter sig på ett bra sätt med underordnade. Imamen har sagt: ”En som bryr sig om sina underordnade, kommer att vara i säkerhet från sin egna överordnad.”(17)

 

Trots att denna återberättelse kanske varnar om Guds hämnd (för den som beter sig orätt mot sin underordnade), är det en återberättelse som även är generell och talar om det sociala beteendet. Varje handling har en reaktion och ett svar. I verkligheten pekar Imamens återberättelse på en av Guds gudomliga traditioner, att utöver det faktum att dessa handlingar har ett svar och straff i livet härefter, har det även ett svar och straff i detta liv.(18) Det syftar även på att det alltid finns en överordnad, som är Guds hand (refererar till vers 10, sura 48) som är överlägsen alla och som är den som ger det slutgiltiga straffet.

 

Således om en person som innehar en position beter sig bra mot sina arbetare (på exempelvis kontoret eller i sin organisation), och inte tvingar dem till hårt eller extra arbete kommer de att, enligt denna återberättelse, bete sig bra mot sin överordnad.

Men om han gör orätt mot sina underordnade bör han vänta sig samma behandling från sin överordnade.(19)

 

Om samhället förstår att varje handling och beteende har en effekt, kan det få en viktig och effektiv roll och kan i de flesta fall hjälpa till och vara ett hinder för att korruption och dåligheter som finns inom bland annat arbetslivet och ekonomin sprider sig. Dock har detta inte förvandlats till en del av vår kultur och vårt liv, och vi har inte kommit till den förståelsen att våra handlingar har effekter, och vi är således inte rädda för konsekvenserna som väntar och vi undviker inte att göra sådana misstag.

 

  1. Omtanke för sina anhängare

En av rekommendationerna som har betonats kraftigt inom islam, är den omtanke man bör ha gentemot sina underordnade – något som är en viktig punkt i ett styre (att bry sig om människornas problem och försöka hitta lösningen till de problemen). Denna omtanke är i första hand en moralisk och islamisk uppgift, och i andra hand tecken på skickligt styre och ledning.

 

Om vi kollar på Imamernas liv ser vi flera tillfällen där deras beteende gentemot folket var omtänksamt och ödmjukt. De försökte aktivt att lösa människornas problem och oroligheter, och fullföljde deras önskningar.(20) Vid flera tillfällen ser vi även att de utan att ha blivit tillfrågade, hjälpte folket och medlade mellan dem. Förutom att detta bidrog till att folket drog sig till Imamerna och att Imamernas relationer till deras anhängare stärktes, bidrog det även till uppmuntran hos anhängarna. Imam Jawad (fvmh) brukade som de andra Imamerna vara delaktig i sina anhängares sorger och var sympatisk mot dem. Fastän han på grund av resa eller andra speciella omständigheter [inte kunde vara där fysiskt] skrev han [bland annat] brev för att visa sin sympati för sina anhängare.(21)

 

Exempelvis så skickade han ett brev med sina kondoleanser till en man vars son hade dött, och bad för honom att Gud skulle ge honom en annan son. Eller när brodern till Hamdan ibn Ahmad Hadhini[4] hade gått bort angav Imamen att han var en av de speciella shiamuslimerna, samtidigt som han berömde honom och skickade sina kondoleanser till Hamdan.(23)

 

Å andra sidan ser vi även hur några shiiter, utav kärlek och hängivenhet, brukade prisa Imamerna eller erhöll deras tillstånd att prisa dem. Imam Jawad (fvmh) uppskattade dessa försök av Imamernas anhängare.(24)

 

  1. Motsägelsen mellan pålitlighet och dumhet

Enligt flera återberättelser och koranverser är människans intellekt en av de stora välsignelserna som människan har givits. Det är därför som människan har blivit tillrådd att reflektera och tänka samtidigt som människan har förbjudits från att agera dåraktigt och irrationellt. När Imam Jawad (fvmh) tillfrågades gällande vers 5 ur suran al-Nisa«وَلَا تُؤْتُوا السُّفَهَاءَ أَمْوَالَكُمُ» : – ”Låt inte dem som [ännu] inte har förstånd få råda över egendom…”, svarade han: ”Den person som dricker en berusande dryck är oförståndig.”(25)

 

Dock ser vi att det görs många försök i samhället att man istället för att presentera en värdig person som har bra egenskaper, dåraktigt presenterar en alkoholdrickande person att värna över samhället.

Vi ser även hur Imam Hussein (fvmh) tyder och fördömer en sådan person i sina återberättelser där han bland annat nämner: ”En korrupt och falsk person är inte värd ett rike eller ledarskap. Exempelvis är en person som dricker alkohol en korrupt och fördärvad person, och inget kan förvaras säkert hos en sådan person, inte ens en dirham. Hur kan en sådan person värna över samhället?”(26)

 

  1. Människans välbefinnande och sociala skillnader

Människans välbefinnande och lycka och människolivets överlevnad har alltid varit de gudomliga budbärarnas och deras efterträdares bekymmer, dock är det även viktigt att förstå vad för sorts medel och förutsättningar vi har samt hur vi kan använda dem för att nå dessa mål. Det intressanta vi ser i Imamernas tal är den uppmärksamhet de ger samhället och människolivets överlevnad och fortsättning.

 

Imam Jawad (fvmh) återberättar från de troendes mästare (fvmh) en återberättelse som visar Imamens syn på ett civiliserat mänskligt samhälle, och denna syn i sig själv lyfter upp en del frågor. Imamen återberättar: ”Tills människor är olika i deras natur kommer de att vara i ett gott tillstånd. När de börjar likna varandra och bli identiska, det är då som de kommer att bli förstörda.”(27)

 

Denna skillnad är något som utspelar sig i alla samhällsskikt. Enligt vers 13 i sura al-Hujurat måste människor i form och utseende vara annorlunda, så att de känns igen och separeras. När det gäller män och kvinnor måste dessa grupper separeras och kännas igen så att generationer kan fortsätta. Även inom arbete och inom sin kompetens bör människor vara olika och spridas ut.

 

Genom att implementera Imamens ord kan vi dra slutsatsen att alla människor i ett samhälle inte har en och samma kompetens och inte kan ha samma jobb, utföra samma uppgifter eller äta likadan mat. Eller att alla bor i varma eller kalla områden, eller att alla har på sig likadana kläder vid olika väder och andra likadana saker så som talanger, levnadsstandard, smak och preferenser, plats och geografiska platser, livslängd, antal familjemedlemmar och stammar. Villkoren för samhällets överlevnad och möjligheten till överlevnad för människor beror på deras skillnader och mångfald. Om alla skulle likna varandra och vara engagerade i ett jobb, eller om alla skulle vara bröder och systrar, skulle samhällets behov inte tillfredsställas och det skulle leda till att kommande generationer och det mänskliga samhället går under.

Således är en människas världsliga välbefinnande kopplat till våra olikheter, och vårt välbefinnande i efterlivet är även kopplat till vårt världsliga välbefinnande. Om det inte finns något världsligt liv så kommer det inte att finnas något efterliv.

Om det inte skulle finnas några skillnader i detta liv kanske inte frågan om test och gudomlig prövning samt dess medel kan uppfyllas. Det är därför Imamen har kopplat välbefinnande och glädje till de skillnader vi har mellan varandra.

Kanske kan det även vara möjligt att utvidga våra skillnader ytterligare så att det leder till ytterligare skillnader i tendenser, åsikter och tankar. Dock bör detta inte ske inom själva religionen då vi har flera koranverser och återberättelser som strider emot det.

 

Sammanfattning:

Trots att Imam Jawads (fvmh) sociala samt personliga liv inte är klart och tydligt, och det faktum att vi är tvungna att använda oss av de få resurser vi har för att på djupet förstå hans tankesätt, kan vi med den lilla information vi har förstå de religiösa, moraliska samt kulturella läror som Ahl al-Bayt (fvmd) försökt lära oss och använda detta som ett ljus som vägleder oss i vårt liv.

Vi förstår nu till viss del, bland vilka sociala samt moraliska punkter som Imamen satte stor vikt vid och vilka lösningar han gett oss för dessa problem; hur hans beteende var med sina vänner samt motståndare och vilka åtgärder han tog för att övervinna den tidens sociala utmaningar.

 

Källor:

  1. ”De troende är bröder…”, kapitlet al-Hujurat, vers 10, Bernström. Det är tydligt att tillämpningen av begreppet broder är på grund av dominans. I själva verket inkluderar denna vers även kvinnor, och det bör nämnas att troende är religiösa bröder och systrar.
  2. اَلْإِخْوَانُ صِنْفَانِ إِخْوَانُ اَلثِّقَةِ وَ إِخْوَانُ اَلْمُكَاشَرَةِ فَأَمَّا إِخْوَانُ اَلثِّقَةِ فَهُمُ اَلْكَفُّ وَ اَلْجَنَاحُ وَ اَلْأَهْلُ وَ اَلْمَالُ فَإِذَا كُنْتَ مِنْ أَخِيكَ عَلَى حَدِّ اَلثِّقَةِ فَابْذُلْ لَهُ مَالَكَ وَ بَدَنَكَ وَ صَافِ مَنْ صَافَاهُ وَ عَادِ مَنْ عَادَاهُ وَ اُكْتُمْ سِرَّهُ وَ عَيْبَهُ وَ أَظْهِرْ مِنْهُ اَلْحُسْنَ وَ اِعْلَمْ أَيُّهَا اَلسَّائِلُ أَنَّهُمْ أَقَلُّ مِنَ اَلْكِبْرِيتِ اَلْأَحْمَرِ وَ أَمَّا إِخْوَانُ اَلْمُكَاشَرَةِ فَإِنَّكَ تُصِيبُ مِنْهُمْ لَذَّتَكَ فَلاَ تَقْطَعَنَّ ذَلِكَ مِنْهُمْ وَ لاَ تَطْلُبَنَّ مَا وَرَاءَ ذَلِكَ مِنْ ضَمِيرِهِمْ وَ اُبْذُلْ لَهُمْ مَا بَذَلُوا لَكَ مِنْ طَلاَقَةِ اَلْوَجْهِ وَ حَلاَوَةِ اَللِّسَانِ. (Kulayni, al-Kafi, vol. 2, s. 248-249)
  3. Kapitlet al-Nur, vers 19.
  4. «لو تکاشفتم ما تدافنتم», Sheikh Saduq, al-Amali, s. 531.
  5. ”De troende är bröder. Försona därför två bröder [som är oense]…”, kapitlet al-Hujurat, vers 10, Bernström.
  6. «قیمة کلّ امرءٍ ما یحسنه», Sheikh Saduq, al-Amali, s. 532.
  7. ”[TROENDE!] Ni kommer inte att uppnå sann fromhet, förrän ni ger åt andra av det som ni [själva] värdesätter;…”, Al Imran, vers 92, Bernström.
  8. «قال: قال امیرالمؤمنین (علیه‌السلام): إنکم لن تسعوا الناس بأموالکم، فسعوهم بطلاقة الوجه و حسن اللقاء فإني سمعت رسول الله (صلی الله علیه و آله و سلم) یقول: إنکم لن تسعوا الناس بأموالکم، فسعوهم بأخلاقکم» (Sheikh Saduq, al-Amali, s. 531)
  9. ” I Sin barmhärtighet lät Gud dig visa dem mildhet; om du hade varit sträng och hård och tillslutit ditt hjärta [för dem], skulle de helt säkert ha dragit sig ifrån dig…”, kapitlet Al Imran, vers 159, Bernström.
  10. Sheikh Mufid, al-Amali, s. 191.
  11. Irbili, Kasfh al-Ghummah, vol. 2, s. 347.
  12. ”Nej, människans högmod går verkligen över alla gränser (6) då hon tror sig vara fri från allt beroende; -”, kapitlet al-Alaq, vers 6-7, Bernström.
  13. Daylami, Irshad al-Qulub, s. 160.
  14. Kulayni, al-Kafi, vol. 1, s. 496.
  15. Ibid, vol. 6, s. 434.
  16. «مَن رَضِيَ بِالعافِيَةِ مِمَّن دونَهُ رُزِقَ السَّلامَةَ مِمَّن فَوقَهُ», Sheikh Saduq, al-Amali, s. 532.
  17. Detta koncept har nämnts i många återberättelser från Ahl al-Bayt:
    «مَنْ وَطِئَ فِرَاشَ اِمْرِئٍ مُسْلِمٍ وُطِئَ فِرَاشُهُ كَمَا تَدِينُ تُدَانُ» (Barqi, al-Mahasin, vol. 1, s. 107; Kulayni, al-Kafi, vol. 5, s. 553; «من زنى زني به»; Sheikh Saduq, Man la yahduruhu al-faqih, vol. 4, s. 21; Maghribi, Da’aim al-Islam, vol. 2, s. 449)
  18. Denna tro återspeglas också i persisk litteratur, och Attar Neyshabouri säger:
    صد سال ره مسجد و میخانه بگیری *** عمرت به هدر رفته اگر دست نگیری
    بشنو از پیر خرابات تو این پند *** هر دست که دادی به همان دست بگیری
    20. al-Kafi, vol. 5, s. 111; Tahdhib al-Ahkam, vol. 6, s. 334; Ikhtiyar Ma’rifat al-Rijal, vol. 2, s. 839, 848 och 869; Bihar al-Anwar, vol. 50, s. 44, 49 och 52.
  19. Tusi, Ikhtiyar Ma’rifat al-Rijal, vol. 2, s. 798.
  20. al-Kafi, vol. 3, s. 205.
  21. Ikhtiyar Ma’rifat al-Rijal, vol. 2, s. 835.
  22. Ibid, s. 838; Hurr Amili, Wasail al-Shi’ah, vol. 10, s. 468.
  23. Ayyashi, Muhammad ibn Mas’ud, al-Tafsir, vol. 1, s. 220.
  24. Maghribi, Da’aim al-Islam, vol. 2, s. 133.
  25. «لا يَزالُ النّاسُ بِخَيْرٍ ما تَفاوَتُوا فَاِذَا اسْتَوَوا هَلَكوا» (Sheikh Saduq, al-Amali, s. 531; Sheikh Saduq, ’Uyun Akhbar al-Ridha (fvmh), vol. 1, s. 58)

[1] Ahl al-Bayt betyder bokstavligen ”husets folk” på arabiska, och syftar på de personer som enligt hadithen al-Thaqalayn är de som man måste hålla fast vid tillsammans med Koranen efter Profeten (Gvhf). Under Profetens (Gvhf) tid var de Ali, Fatima, Hassan och Hussein (fvmd).

[2] Bernström, Koranens budskap, 24:19.

[3] Ibid, 3:159.

[4] Alternativt Khazibi.

0 Kommentarer

Lämna en kommentar

Want to join the discussion?
Dela med dig av dina synpunkter!

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *